Jag kanske - för säkerhets skull - ska lägga till att jag tycker mycket av retoriken som förs på de sociala medierna är bedrövlig. Där är jag med dig, Erik.
Men om jag ska utveckla tankarna något gällande att hålla på ett lag så tänker jag så här: idrott är i grunden en lek som egentligen inte är viktig, men för att den ska bli riktigt intressant måste man GÖRA den viktig. Det är engagemanget hos spelare och publik som skapar känslan att det är angeläget att ett lag besegrar ett annat. Om man inte bryr sig om vilka som vinner en fotbollsmatch blir det poänglöst.
Ja du Erik, det här med supporterskapet har vi ju vänt och vridit mycket och vi är väldigt olika i hur vi följer och känner för våra respektive lag. :-)
Med det sagt:
Jag är känslomänniska och fotbollsengagemanget är känslor och passion för mig. Jag brinner för MFF. Jag hatar inget annat lag. Jag älskar när andra har samma engagemang för ett lag som jag har för MFF. Jag vill alltid att vi vinner men det kittlar mer att möta (och vinna över) vissa motståndare mer än andra av olika skäl. Och det finns vissa jag hellre unnar framgång än andra. Men till syvende och sist är det viktiga att MFF vinner och bryr jag mig inte jättemycket om vem som kommer tvåa. :-)
Jag inser att vi MFF:are är jäkligt kaxiga ibland och det får vi ju då äta upp om det går emot oss. Och det tar jag gärna. Tro det eller ej men jag tyckte faktiskt det var oerhört fyndigt av HIF supportrarna att sjunga en FC Thun ramsa mot oss när vi åkt ut, även om uttåget ur Europaspel gjorde ont.
När det gäller Europaspel så förstår jag inte att man önskar andra svenska lag att åka ut. Oavsett rivalitet inom landet så gynnar det ju oss alla (rankingmässigt) om det går bra för svenska lag.
Det mest provocerande när det gäller att inte unna svenska lag framgång jag sett kommer dock inte från supportrar utan från media. När MFF 2015 skulle möta Celtic hade Aftonbladet löp på nätet med: Ikväll håller jag på Celtic. Ja många MFF:are, jag inkluderad, har väckt denna nu när AIK möte Celtic. Det är ju dock riktat mer mot tidningen än mot AIK.
Långt inlägg, skulle kunna säga mycket mer, men nåt måste jag ju spara tills nästa gång vi ses. :)
Elitdrott går ju ut på att tävla, det är ju själva grunden för ett engagemang. Jag håller på ett lag som jag följdaktligen vill ska vinna sina matcher. Av de övriga lagen ser jag några som större konkurrenter än andra, de vill jag ska förlora. Svårare än så är det inte. Det är idrott för mig. Sheriff Tiraspol betraktar jag inte som en direkt konkurrent till Hammarby, alltså är det klart bättre för mig om de vinner än att AIK vinner. Du kallar det missunnsamt, men det resonemanget bygger ju på att det skulle finnas en naturlighet i att hålla på det svenska laget före ett utländskt. Jag känner inte så.