0 Läs mer >>
Ikonen fyller 40 år idag och det är bara att ta av sig den fiktiva hatten och buga för en av de största europeiska spelarna under nästan två decennier. Francesco Totti har, som bekant, förblivit Roma trogen, vilket är beundransvärt med tanke på hur fotbollsvärlden ser ut med allt vad det innebär i fråga om jakt på titlar och feta lönecheckar. Självklart kommer det idag att skrivas spaltmeter ur olika vinklar om denne unike fotbollsspelare. Jag har ingen unik vinkel. Det jag har är en minnesbank av magiska aktioner från en högerfot och en blick för spelet som år efter år har levererat, de sista åren förvisso oftast som inhoppare men touchen och förmågan att hitta lösningar som ingen annan har bestått.  
 
Bildresultat för Totti
 
Som avrundning känns det relevant att berätta om när jag för första gången fick se Totti göra mål live. Det var i slutet av april 1999 på Olimpico och för motståndet stod Parma. Parmas mål vaktades av en ung Gianluigi Buffon och med mindre än 10 minuter kvar satte Totti en perfekt frispark som också blev matchens enda mål. Sekunderna efter att bollen och nätet möttes i det mål som vetter mot Curva Sud kom solen fram för första gången den söndagen. För mig var, och framförallt är, det en oerhört vacker symbolik.
 
"Här börjar en ny väg, där en gammal tar slut"
Slugger - Ulf Lundell 
 
 
 

Grattis Francesco ...

0 Läs mer >>
Nio bilder från E:s och mina fina dagar i Italien med vännerna Jonas och Marie.
 
Stranden i Monterosso.
 
Ständigt denna tvätt.
 
Tankarna går direkt till den ljuvliga filmen Cinema Paradiso.
 
Manarola tog nästan andan ur en.
 
 
Det hedrar dem att de inte använder selfiepinnar.
 
Min vackra fru är nöjd med tillvaron i Cinque Terreområdet.
 
Korsordsfloden Arno rinner genom Pisa.
 
Vy från balkongen på Hotel Francesco i Pisa. Närmare bestämt rum #306. 
Kalasläge och väldigt vackert namn på hotellet. Vad kan man mer begära?
 .
Perspektiv.
 
"Du drog iväg på nåt du allt sen dess önskar att du bara drömt"
 Visst har vi glömt - Lars Winnerbäck
 
 
 
 
 
 
 

Bilder i stället f...

0 Läs mer >>
Den ene är nyss fyllda 17.
Den andre är 32.
Den yngre ser ut som om han har spelat allsvensk fotboll i evigheter.
Den äldre är precis så bra som han spåddes att bli i början av 2000-talet.
 
Den yngre som bär tröja nummer 36 i AIK är det mest spännande vi har fått fram i Sverige på evigheter. Av allt som fascinerar med Alexander Isak är det hans förmåga att förhålla sig till spelet och att vara så galet bekväm med bollen som gör att jag bara vill se mer av honom. Visst, han gör mål och han har assist till mål, men det är ändå det här tillsynes okomplicerade förhållandet till själva spelet som gör att hjärtat bubblar. Det enda som hindrar Alexander Isak från att bli en oerhört stor och betydelsefull spelare för de lag han kommer att representera är om han helt plötsligt tappar tron på sig själv alternativt får rejäl hybris. Undviker han bara de fällorna ska vi som älskar fotboll, helt och alldeles oavsett vilket lag vi håller på, njuta. Allt annat är dumt.
 
Alexander Farnerud ägde Nya Söderstadion ikväll.
Allt gick via hans fina vänsterfot och med den speed som Häckens två forwards bedriver sitt fotbollsspel var det rena julafton för honom. Hammarbys centrala spelare famlade i mörker och blev mer och mer stressade varje gång Alexander Farnerud hade bollen vid sina fötter. Det är också väldigt tydligt hur mycket åren i Strasbourg, Stuttgart, Bröndby, Young Boys och Torino  har betytt för honom. Rutin och blick för spelet är snudd på uttjatat, men allt landar där. Dessutom visade han på ett väldigt tydligt sätt hur han ville att hans lagkamrater skulle agera, och inte agera. Att, som Peter Gerhardsson, få en sådan klasspelare mitt i säsongen måste vara rena drömmen. För att inte tala om vad Alexander Farnerud kan göra i Allsvenskan 2017. Fortsätter han som han gjorde ikväll kommer nästa års upplaga av Allsvenskan att vara hans.
 
Hammarby då?
Nej, jag är för irriterad.
Det blir bara dumt då.
Men att inte få med sig minst en poäng när man vänt ett underläge är inget annat än bedrövligt.
Alldeles oavsett hur bra Alexander Farnerud än var.
 
"Jag minns när jag tog fel beslut, och jag hävdade något som inte ens var sant och jag försökte svälja bort en klump och alla var dumma i huvudet" 
Granit & Morän - Lars Winnerbäck

Alexander x 2

0 Läs mer >>

Ungefär hälften av den här intervjun var publicerad i Supportrarnas Matchprogram inför gårdagens match mot Örebro SK, men eftersom jag själv är väldigt nöjd med mitt och Nannes samtal vill jag att mina bloggläsare ska få ta del av allt.

 

 

Jag begav mig till Årsta dagarna efter segern mot IFK Göteborg för att låta Nanne Bergstrand berätta hur han ser på matchcoachning med allt vad det innebär från att ta rätt beslut vid underläge till att vara en slipad taktiker vid uddamålsledning. Dessutom fick jag, bland mycket annat, veta vilka han ser som sina informella ledare och vilka tränarkollegor ute i Europa som han hittar inspiration hos.

 

 

Vad är det svåraste med att coacha rätt och göra förändringar?

 

Det är kopplat till vilka förändringar som finns att göra. Jag tänker främst på vilka egenskaper de som sitter på bänken har. Det är det som påverkar väldigt mycket när man vill ändra en matchbild. Om du inte måste ändra för att någon är trött, vilket är det vanligaste. Framför allt är det offensiva positioner, om man vill spela en tempostark fotboll, som tar mest stryk med djupledningslöpningar och liknande. Att inte tappa balansen i laget är nog det allra viktigaste. Sedan är det ju den eviga frågan om man vid underläge mot slutet av en match ska kasta upp en mittback eller inte, men jag har ju den erfarenheten att man ska titta på det som föregår, vad är det som skapar målchanser? Ofta är det inlägg och då måste man ju se till att man har en uppställning som gör att du kan komma till mycket inlägg. Flytta fram positionerna men behålla samma spelmodell brukar vara det bästa sättet. Balans är oerhört viktigt. 

 

Du har en relativt lugn stil vid sidlinjen, är det ett aktivt val eller din personlighet?

 

Det är en kombination tror jag. När jag var ny i Kalmar hade laget åkt upp och ner i divisionerna, då var det viktigt att inte stå med mössan i handen och i stället ge rätt budskap till spelarna. Då var jag betydligt mer aktiv och hamnade även uppe på läktaren ibland. Här har det varit viktigare att vara lugn och analytisk och förmedla det budskapet.

 

Hur mycket spanar du på motståndarlagets tränare under en match?

 

Hemma på Tele2 Arena värmer båda lagen upp till höger om vår bänk och då märker jag förstås när det är byten på gång, särskilt i slutet av matcherna och vid ledning är det viktigt att vara preparerad för ett motdrag. Det är likadant när man går in till halvtidspausen, oavsett vad det står i matchen, då gäller det att ha en tanke på hur motståndarna kommer att tänka och agera.

 

Finns det någon av de stora tränarnamnen i Europa som du anser sticker ut när det handlar om att vara en vass matchcoach?

 

José Mourinho, Carlo Ancelotti och Pep Guardiola är ganska givna, även om Guardiola kanske är mer filosofisk är han ändå bra på att läsa matcher. De flesta stora är bra, det blir ett sätt att överleva. Man måste göra resultat, det har blivit allt viktigare.

 

Händer det att du ser en tränare göra något som du inspireras att ta med till nästa match?

 

Jag kan titta på fasta situationer och få en tanke som jag vill prova. Det görs ju enormt mycket mål på fasta situationer och den dagen domarna börjar döma efter regelboken vid fasthållningar kommer det att bli ännu fler mål på fasta situationer. Det är viktigt att lära spelarna hur viktigt det är med fasta situationer, det är ju ingen fotbollsspelare som har börjat spela fotboll på grund av fasta situationer men ändå är det ungefär en tredjedel av alla mål som tillkommer vid en fast situation.

 

Är det en sanning eller en myt att man undviker att byta backlinje under en match?

 

I svensk fotboll kan det vara så, det bygger så mycket på samarbete och då är det många gånger svårt att plocka in någon från en annan lagdel, men ibland är man ju tvungen.

 

Kan du förstå att publiken blir otålig de gånger spelet kärvar och bytena uteblir?

 

Absolut, men det kan finnas fler parametrar som publiken inte alltid tänker på. Men jag kan se goda tendenser som gör att jag ibland väntar med ett byte. Sedan beror det också på vad du har på bänken, det finns inget rätt eller fel. Jag får kritik för att jag byter för tidigt ibland, det händer ju att jag byter alla tre i paus. Hur man än gör får man alltid kritik. Men man ska också vara medveten om att en förändring på en position innebär inte bara en förändring just där, det får en påverkan någon annanstans i laget. Det är den avvägningen som man måste ta i beaktande.  Sedan agerar jag ju annorlunda beroende på om vi ligger under eller leder med en kvart kvar. Ligger vi under chansar man förstås mer jämfört med om man leder, då är man mer försiktig om det inte är någon som är trött och det behövs ny energi. Har du ett fungerande försvarsspel i hela laget finns det ingen anledning att byta, man ska aldrig byta bara för bytandets skull

 

Händer det att du i förväg funderar på vilka byten du kommer att göra?

 

Det som kan hända är att man funderar på hur det kan se ut i respektive lagdel, vad gör vi om vi får en skada? Och om det är tidigt eller sent i matchen. Alla de tankegångarna finns innan.

 

Hur ställer du dig till om det antalet byten skulle bli fyra?

 

Det är positivt tycker jag, det kan ju hjälpa till att driva upp tempot och därmed öka underhållningsvärdet. Tempot har ju drivits upp de senaste åren och det är ju fortfarande  stor skillnad mellan en match från en större liga jämfört med en allsvensk match.

 

Du har en lång karriär som fotbollstränare och har varit med om mycket. Finns det någon match där du känner att din coachning var matchavgörande?

 

Under tiden i Kalmar bytte jag en gång tre spelare i halvlek när vi låg under. Vi lyckades vända och vinna den matchen. Ett annat minne, även det från Kalmar, är när vi var nykomlingar i Allsvenskan och låg under i en match när jag efter en kvart i den andra halvleken gjorde ett byte som innebar att vi spelade utan yttermittfältare på den ena kanten. Det gjorde att vi fick ett övertag på en annan plats och lyckades gå från underläge till vinst.

 

Om vi vänder på det, finns det någon match där du känner att förlusten var coachrelaterad?

 

Det gör det säkert, men jag har antagligen förträngt det. Men givetvis måste jag vara självkritisk och erkänna att det har hänt, ska du göra rätt måste du acceptera att du gör fel ibland.

 

Vad är det viktigaste i en halvtidspaus när ni ligger under?

 

Framtidstro. Det är mycket psykologi i det läget och det får inte vara för många budskap som ska ut. Max tre som kan hjälpa till att förändra matchbilden för oss. Exempel på det kan vara ett byte, en förflyttning av var vi börjar vårt försvarsspel eller ytor som vi vill komma åt i vårt anfallsspel för att såra motståndarna bättre. Att ingjuta framtidstro är egentligen en ledares största uppgift. 

 

Hur duktiga är spelarna på att ta till sig nya direktiv mitt under match?

 

Det är väldigt olika och kan bero på en rad saker som till exempel erfarenhet. Den viktigaste delen av matchcoachningen sker i pausen, det är då jag har störst chans att få ut det jag vill. Under en match beror det var på planen spelaren som jag vill få ut budskapet till befinner sig, ska du skicka det från högerbacken till vänsteryttern kommer ordern att låta annorlunda när den väl är framme. Därför är det viktigt att ha spelare mitt i banan som kan hjälpa till och läsa av matchen, jag brukar kallar dem för informella ledare, de är viktiga för en tränare även när man förbereder sig för matchen.  

 

Vem, vilka, är din förlängda arm när ett snabbt budskap måste ut?

 

Kennedy, Johan och Erik är dem jag främst tänker på. Även David är en informell ledare.

 

Vi går tillbaka till det här med att ta till sig nya direktiv, hur hjälper du dem som av en eller anledning har en bit kvar?

 

Det är viktigt att visa bilder, att öka spelförståelsen eftersom mycket sitter där. Men det är också en taktisk förståelse, till exempel hur man använder slutet av en match. Ligger vi under maskar motståndarna förstås, det blir ett psykologiskt spel som det kan ta lite tid att lära sig. Det är något som vi behöver kommunicera både individuellt och kollektivt. Upprepning är en viktig faktor för att lära in saker och ting, men ju mer du kan använda bilder desto bättre.

 

Jag kan tänka mig att du med ditt tränade öga ganska snabbt kan se vilka du behöver jobba mer med och att glädjen blir större när du märker förändringar hos dessa.

 

Vi kan ta förändringarna vi har gjort från vår extremt offensiva manual till ett mer taktiskt tänkande. Det är inte bara för spelarna att skruva om det i skallen, här ska vi göra något som nästan ändrar attityd i sättet hur du tar dig an matchen. Spelarna har gjort det fantastiskt bra. Det gäller att sprida rätt budskap och skapa trygghet i stället för oro när vi gör förändringar. När man gör förändringar i ett fotbollslag är det viktigt att hitta en motivation till varför förändringen sker, sälja in det på ett bra sätt och på den vägen skapa en ny framtidstro.

 

Hur tänker du generellt när en spelare som har gult kort börjar ta risker? Alex mot IFK Göteborg är ett bra exempel på det.

 

Det är kopplat till personligheten och när i matchen det sker. Situationen med Alex hände i första halvlek och då hade vi pausen på oss för att få ner honom i varv och slippa göra ett byte. Det var inte bara jag som var på honom, det var även en del av spelarna. Men tack vare att han lugnade ner sig slapp vi göra ett byte redan i paus. Det kan ju kosta en match att bli av med en spelare i ett tidigt skede. Vi är fortfarande lite för heta och jag upplever ibland att spelarna är snudd på övertända och att de protesterar på domslut som är till synes onödiga att protestera emot.

 

 

Intervju med Nanne...

0 Läs mer >>
Jag är lyckligt lottad som har ett glädjande stort antal begåvade och insiktsfulla vänner, inklusive min fina fru, som jag kan dryfta allehanda saker med. Vänner, och fin fru, har alla nått den åldern där prestigen är borta och där man inser att det enda raka är att vara just rak och att inte backa även när samtalsämnena kan vara av jobbig natur.
 
I torsdagskväll hade Anders och jag ett mycket givande samtal där han på ett väldigt fint och inkännande sätt försökte förklara för mig att jag borde söka ett sammanhang som inte var av familjär art. Bara så att ni har bilden klar för er; jag har inte sökt efter det familjära eftersom det knappt finns något att söka. Inga barn eller föräldrar eller någon ur mormorsgenerationen kvar i livet. Och av den släkt som fortfarande trampar på vår jord har jag bara ordentlig kontakt med två. Det är ju inte mycket att hänga i julgranen och givetvis finns det en form av icketillhörighet i mitt liv. Anders menar inte att jag är en solitär slash enstöring, utan syftade på att jag skulle engagera mig i typ ett quizlag, eller en utbildning över längre tid, för att ta två exempel. Förstår hur han tänker, men jag har inte helt lätt att bara säga hurra, tjoho, nu kör vi.
 
Jag tycker att sammanhang är både lätt och svårt. Har du en någorlunda bred familjebild är det lätt, då handlar det mest om att anpassa sig och att ta personerna i detta galleri för vad de är. Svårare blir det om familjebilden är diffus, då måste du ta till andra fomer av engagemang och jag kan under stundom tycka att den tanken är såväl kvävande som krävande. Att känna sig obekväm i nya sammanhang tycker de flesta av oss instinktivt illa om, och när det gäller mig och den typen av situationer behöver jag ofta föra en inre dialog med mig själv. En dialog där jag förhoppningsvis bestämmer mig för att spela spelet, men det har också hänt att jag inte gjort det och de gångerna har det varit allt annat än kul.
 
Nåväl, jag grubblar egentligen inte speciellt mycket på hur jag ska göra med sammanhangsfrågan. Här och nu känns åka med som den bästa av lösningar. Åka med och se vart allt landar. Det enda säkra är att det mesta runt omkring oss förändras och att vi, för att inte hamna totalt offside i tillvaron, bör acceptera de förändringar som av en eller annan anledning uppstår.
 
"Lite mat och ett hem, ett glas vin och en vän, allt annat känns så överdrivet"
Tanken som räknas - Lars Winnerbäck
 
 
 
 

Sammanhang

2 Läs mer >>
Bättre sent än aldrig kommer här en kort version av mina funderingar kring 1 - 1 mot Holland.
Det pratas alltid om rättvisa eller orättvisa resultat.
1 - 1 var ett orättvist resultat.
Holland var flera klasser bättre och det var bara Robin Olsens briljanta målvaktsspel och ett feldomslut av Orsato som räddade oss från en förlust. Sverige med boll var blekt, tafatt, obeslutsamt, ängsligt och temposvagt. De ingredienserna brukar sällan leda till vinster mot lag som har större kvaliteter. Dock, organisationen var bra och alla spelarna tog det defensiva jobb som krävdes.
 
Till matcherna mot Luxemburg och Bulgarien i oktober förväntar jag mig att Sverige höjer bolltempot och visar upp en spelmodell som inte bara bär ett defensivt signum. I de två matcherna blir Sverige det bollförande laget och därmed kommer vi att få stifta bekantskap med hur Janne Anderssons offensiva idéer ser ut. Lämnar eventuella byten därhän just nu, det är en månad till matchen i Luxemburg och mycket kan hända. Dock, om Albin Ekdal är hel när det väl är dags förväntar jag mig att han förpassar Alexander Fransson till bänken. Jag nöjer mig så.
 
Till sist: Marcus Bergs mål var det hög klass på. För det första var han smart som fortsatte spela när många verkade vänta på en domarsignal. För det andra är det oerhört vaket att se var målvakten befinner sig och efter det ta beslutet att lobba. Inte ens Nebojsa Novakovic hade gjort det bättre.
 
"De gick längs Folkungagatan, han sa här ägde jag världen förr"
Det är inte ensamhet - Ulf Lundell
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

1 - 1, ett resulta...

0 Läs mer >>
Tänker på Oscar Hiljemark.
Om mindre än fem timmar är han en centralgestalt i vårt "nya" landslag. Trots att han är ordinarie i Palermo och har ställts mot tufft motstånd där blir det här hans största match i karriären. U21 - finalen förra sommaren då? Nej, den räcker inte riktigt ända fram till en VM-kvalmatch mot Holland.
 
Vad rör sig i hans huvud just nu?
Han känns som en ganska cool snubbe med bra koll på tillvaron och på sitt fotbollsspelande, men givetvis funderar han på hur det har varit att gå från truppdeltagare i EM till startspelare ikväll. Och med den positionen han har och om Janne Andersson tänker använda honom som box-till-boxspelare blir han onekligen i fokus för det som kommer att tilldra sig på Friends Arena ikväll. 
 
Jag ser fram emot matchen och på det svar den kommer att ge, alldeles oavsett hur det går, på ett sätt som det var länge sedan jag gjorde.
 
"Vi kunde skratta ihop åtminstone när himlen var blå"
En fri man i stan - Ulf Lundell

Från truppdeltagar...

2 Läs mer >>
"Ibland gråter jag bara för att tiden går".
Väldigt bra låttitel signerad Marit Bergman.
I våras kom "Molnfabriken" ut, hennes första skiva på svenska.
För ett par år sedan var hon en stor favorit men vi förlorade varandra längs vägen.
Nu har vi dock hittat varandra igen.
Kanske var det inte svårare än så att jag ville höra henne sjunga på svenska.
 
Intressant snack med vännen Patric igår om att kasta sten i glashus.
Vi var tämligen eniga om att de som ägnar sig åt detta är svåra att ta på allvar.
Exemplen var många och bristen på självinsikt var den återkommande punkten.
Driver du med andra måste du tåla att andra driver med dig.
En självklarhet för många av oss, men vissa förstår inte alls de spelreglerna.
Inte mycket att göra något åt, men sjukt tröttsamt.
Dessutom ondgjorde vi oss lite över de som säger att det ska vara högt i tak men inte lever upp till det.
De människorna gör mig så pass trött att jag alla dagar i veckan föredrar en stenkastare i världsklass. 
 
Funderar på hur Janne Anderssons första startelva kommer att se ut.
Målvakt och backlinje känns ganska klar.
Olsen.
Lustig - VNL - Granqvist - Wendt.
Mittfältet mer öppet.
Hiljemark centralt och Forsberg på den ena kanten räknar jag med.
Ser gärna Fransson bredvid Hiljemark.
Och på den andra kanten får kanske Durmaz en sista(?) chans.
Kujovic och Berg på topp.
Janne gillar Kujovic, och Bergs erfarenhet är svår att bortse från.
Känner mig dock inte stensäker över min startelva men lovar att hylla Jannes hur den än ser ut.
Allt stöd till honom och till den nysatsning som är ett faktum.
Kommer att kännas märkligt utan Isaksson, Källström och Zlatan.
Det enda säkra är att allt förändras och att framtiden är här.
 
"Jag blev noga tittad på men aldrig sedd för den jag var"
Andra elefanter  - Marit Bergman

Låt stenarna ligga

2 Läs mer >>
För lite tid och för många böcker jag vill läsa.
Härligt att Babel dragit igång igen.
 
Trollflöjten på Operan igår.
Läckert att bara åka med.
 
Höst lika med nya filmer.
Trivsamt att låta biomörkret omsluta en.
 
Höst också lika med CL.
Blir många fina matcher.
Förstår att O.W. är lite nöjd med att inte behöva tänka MFF och Zlatan varje omgång.
Bredd skadar aldrig.
 
Hösten innebär också tjock manchester och ylle.
Föredrar klädstilen som gäller under de mörka årstiderna.
 
Älskar att intervjua.
Min senaste, den med Nanne förra veckan, går in på topp fem.
Är ofta nöjd med den jag intervjuar, men lika ofta kritisk mot mig själv.
Men när jag lyssnar på mitt och Nannes samtal känner jag hur bra även jag var.
Klapp på axeln.
Skönt.
På ett sätt skulle jag kunna lägga av intervjuandet här och nu.
Men så kommer det inte att bli.
Nyfikenheten driver mig vidare.
 
Fotboll förenar.
Så är det bara.
På "min" ICA jobbar tre juveler med stora fotbollshjärtan.
Två av dem är rejält grön-vita och den tredje är Romanista.
Jag är hemma där som ni förstår.
Och det roligaste med allt är att vi är långt ifrån eniga när samtalen rullar igång.
Så ska det vara även när man håller på samma lag.
Ser fram emot en kväll på lokal med dessa tre och fortsätta fotbollssurret över ett par pilsner.
Det kan bli minnesvärt.
 
Fotbollsspelare utan tatueringar är lika sällsynt som en bra Ledinlåt.
Vad är grejen med alla dessa tatueringar?
Förstår verkligen inte.
 
"Kom ut till landet där det blåser i träden, det är stjärnklart på natten och hårda sängar"
Möt mig på stationen - Lars Winnerbäck
 
 
 

Högt och lågt en t...

0 Läs mer >>
Borde, väl, nog, måste, tack vare och på grund av.
 
Fyra ord och två meningar som är speciella.
Borde, väl och nog är förfärligt tveksamma.
Jag menar "det borde funka" fullständigt svämmar över av tveksamhet.
För att inte tala om "det kan vi väl göra" och "det går nog bra".
Och om vi verkligen nagelfar det vi måste är det egentligen bara två saker; välja och dö.
Tack vare är alltid positivt och på grund av alltid negativt.
Ja, jag vet att tack vare och på grund av ibland används tvärtom.
Men i något som är negativt ska aldrig ordet tack förekomma.
Det bara vägrar jag.
Och hur positivt är det med en båt som går på grund?
Min tanke är absolut inte att vara språkpolis, men vissa saker i vårt språk gör mig väldigt matt.
Allra mest matt blir jag när tack vare och på grund av används fel.
För att inte tala om alla dessa förhatliga särskrivningar.
Det blir den röda tråden i nästa del av rensning av trött hjärna.
Bara så ni vet.
 
"Som ett rop i en gränd, från en förlorad vän, som en ny religion"" 
Hon gör mig galen - Ulf Lundell

Rensning av trött ...

0 Läs mer >>
Med min vackra Freja lugnt lunkande bredvid mig i den varma och aningen fuktiga sommarnatten gick vi hem till Södermalm från vännen Michele. VI hade snackat, lekt med hans charmige tvååring, druckit fantastiskt vin, ätit vällagrad Gruyèreost och tittat på Roma - Porto. Allt var egentligen helt perfekt. Men, 0 - 3 i den avgörande matchen för att ta sig till gruppspelet i CL var en ruskigt svidande missräkning, och utan att jag ens ansträngde mig det allra minsta dök Lars Winnerbäcks fina och aningen vemodiga "Brustna hjärtans höst" upp i mitt huvud. Så pass mycket att jag gick och sjöng den tyst för mig själv den sista biten av Frejas och min sköna promenad.
 
Nu blir det EL för Roma i stället för CL.
Inget fel på EL men det är väldigt tydligt second best.
Att över två matcher bli utslagen mot Porto är långt ifrån någon skam, och inte heller särskilt märkligt eftersom Porto har oceaner av erfarenhet från spel i CL. Det som däremot på allvar gör ont är att Roma bara spelat med fullt manskap cirka en tredjedel av dessa två matcher. I längden förstås helt ohållbart. Ett av de tre röda korten var solklart, de andra två väldigt öppna för diskussion. Känslan är att Roma vare sig fick eller tog chansen att förpassa Porto till EL och själva kliva in i finrummet. Jag vägrar skylla på domarna, men onekligen fick de båda gestalta huvudrollerna och därmed också sätta agendan för det som för alltid kommer att stå i historieböckerna.
 
"Du kan dränka dig i minnen eller litervis med vin, du kan sjunka ner i sörjan och vända dygn, men allt är gjort".
Brustna hjärtans höst - Lars Winnerbäck  

Brustna hjärtans höst

2 Läs mer >>
Tidigare idag träffade jag Nanne Bergstrand och intervjuade honom för Supportrarnas Matchprograms räkning. Fokus låg på matchcoachning och det var precis som förväntat mycket intressant. Han var på betydligt bättre humör än det han har visat upp efter de senaste matcherna. Då har han varit butter och tjurig trots 10 tagna poäng av 12 möjliga och med endast ett insläppt mål på dessa sex timmar fotboll. I min värld skulle jag vara oerhört nöjd med den utvecklingen, särskilt med tanke på hur det såg ut såväl innan EM-uppehållet som direkt efter. Men det är någonting med Nanne Bergstrand som skaver och gnisslar. Han verkar känna sig missförstådd och på grund av det har han ett kroppsspråk där taggarna är utåt och där han i varje medial situation ser ut att vara redo att gå till verbal attack. Kanske lämnar han Hammarby efter säsongens slut, kanske inte. Hur det än blir med den saken vore det härligt att se Nanne Bergstrand lika glad och avslappnad under de matcher som återstår av Allsvenskan 2016 som han var vid vårt möte idag. Särskilt de gånger tre poäng bärgas, då finns det som jag ser det ingen anledning att ställa sig på tvären alldeles oavsett vilka frågor som ställs.
 
Sommar i P1 är över för den här säsongen.
Generellt sämre än förra året.
Men självfallet fanns det några pärlor.
Fem i topp utan rangordning;
Stina Stoor
Janne Andersson
Tom Malmqvist
Anders Kompass
Anna Ternheim
 
"Tror du med handen på hjärtat att du vågar vara stark när det verkligen gäller"
Sysselmannen - Lars Winnerbäck

Kom igen Nanne, po...