0 Läs mer >>
 
För det första var det ett tag sedan bilderna fick styra och för det andra är huvudet alldeles för fullt av gårdagen på Anfield Road och exakt vad jag ska ha med mig för veckan på Madeira.
 
 
Vackert ljus över västra Södermalm.
 
 
Mina två juveler!

 
Restarmen vaknar när man är på Stora Torget i Malmö.
 
 
 Stigbergsgatan.
 
Stockholms vackraste trappa!

 "Och här vid en vintervik, så vackert att det gör ont"
Lågsäsong - Lars Winnerbäck
 

 

 

Bilder i stället för ...

3 Läs mer >>
1) Livet är orättvist. Det är ingen nyhet. Tvärtom. Precis som många andra människor har jag konstaterat det väldigt många gånger, och för det mesta också kunnat hantera det. Dock, de gånger jag är ute och springer och möter någon i rullstol blir livets orättvisa väldigt svår att ta. Det hände senast igår. Skönt löpväder. Det flöt på bra och när jag hade cirka en kilometer kvar mötte jag en kvinna som satt i rullstol och som dessutom bara hade ett ben. Jag försökte mig på ett leende, hon log tillbaka och det var egentligen inget mer med det. Inte mer än att livet är fruktansvärt orättvist och att min tacksamhet över att kunna röra mig fritt knappt visste några gränser.
 
2) Även om jag på något väldigt tveksamt sätt kan förstå att det lockar att ta på sig sandaler när vårvärmen anländer förstår jag absolut inte hur man ens kan få för sig att bära strumpor till detta skodon. Begriper det ungefär lika lite som att så många verkar ha oöverstigliga problem med att säga tack. Eller varför inte att någon ens överväger att rösta på SD.  
 
3) Ikväll besöker jag Guldfågeln Arena i Kalmar för första gången. Ska titta på Kalmar FF mot Östersund FK med en kund och det jag undrar mest över är förstås hur ÖFK:s spelare reagerar på det som hände deras ordförande Daniel Kindberg igår. Förmodligen är det inte helt lätt att bara koncentrera sig på matchen, särskilt inte med tanke på hur nära han verkar vara laget och därmed spelarna. Vad som kommer ut av detta och hur mycket ÖFK är inblandat visar sig, men onekligen är det många fotbollsjournalister som under lång tid varit något på spåren. Som det heter; ingen rök utan eld.
 
"Jag har varit i templet där månglarna står, dom sa allt är till salu, jag sa kom älskling vi går"
Mareld - Lars Winnerbäck 

Tre korta reflektione...

0 Läs mer >>
Hur ska Roma mäkta med att göra 3-0 hemma på Olimpico på tisdag? Nej, det har jag dessvärre inget svar på, men jag lovar att jag aldrig i hela mitt liv kommer att vara gladare över att ha fel än om Roma skulle lyckas.
 
De raderna kommer från mitt inlägg i torsdags.
Och ja, jag har aldrig varit gladare över att ha fel.
Det omöjliga blev möjligt.
En stor del av fotbollens väsen finns nerkokat i Romas bedrift.
Från sekund ett till den allra sista skälvande sekunden trodde man.
Ville man.
Kunde man.
Och lyckades man.
Att det kan skapas magi på Olimpico vet jag, men gårdagen tar klivet förbi magi.
De Rossi och Manolas fick bli målskyttar i rätt bur den här kvällen.
Rättvist.
Och aldrig har De Rossi varit mer väsentlig för Roma än igår.
Han var precis den lagkapten du behöver när mirakel ska utföras.
Älskar sådant.
Älskar när det lyser beslutsamhet men också smarthet och ansvarstagande.
De Rossi förkroppsligar Roma på nästan samma sätt som Totti gjorde.
Det gills och det skapar legendstatus.
Vackert och värdigt och nu ser vi fram emot semifinal.
Smaka på det; Roma i semifinal i CL.
För mig smakar det som en pasta med riven tryffel och ett glas Barolo från 2001.
 
 

Mille grazie Roma

0 Läs mer >>
Att den italienska fotbollen har halkat efter de övriga tre stora länderna i Europa är ingen nyhet, men någonstans hade jag ändå trott att Juventus skulle kunna hålla jämnare steg med Real Madrid än vad man gjorde, samt att det kanske skulle ha stannat vid två måls differens mellan Roma och Barcelona.
 
Börjar denna korta funderingsresa på ett regnigt Allianz Stadium i Turin.
Real Madrid är starka när det vankas CL, det är en gammal sanning och i tisdags var det inget undantag. De mönstrade exakt samma startelva som i finalen mot just Juventus i våras och det sprudlade om Zidanes spelare. Den kollektiva insatsen är häpnadsväckande samstämmig och när man dessutom förfogar över en spelare som Ronaldo får man en dimension till i det som spelet går ut på; att göra mål. Hans andra mål är ett sådant som alla drömmer om att göra, men ytterst få klarar av att utföra på det magnifika sätt som Ronaldo gjorde. Superlativen är slut men Ronaldos bicycleta tillhör de mål som för evigt har en plats i de odödligas skara.
 
Juventus då?
De är vana vid ett tempo från Serie A och när man ställs mot ett lag som Real Madrid är det väldigt tydligt att det tempot är avsevärt lägre. Alltså blir man tvåa i många situationer och den där extra sekunden de så väl behöver när det vankas målchans finns inte där. Att Juventus ska kunna vända detta i Madrid nästa onsdag känns snudd på utopiskt, men jag blir inte förvånad om man ger sig själv en rejäl chans och vill visa att man har ett namn och en historia att försvara.
 
Självklart skulle Roma förlora i Barcelona.
De raderna svider att skriva, men jag är väldigt mycket en realistisk människa. Tycker ändå att Roma gör en bra match i långa stycken. Försvarar sig klokt även om det förstås sliter hårt både fysiskt och mental. Man skapar en del, men slarvar också i passningsspelet på ett sätt som gör att man sätter sig i svåra lägen i stället för att med bollinnehavets hjälp ta sig fram i banan.
 
Två självmål har man definitivt inte råd med, men båda uppkommer på grund av stress. De Rossi vet att han har Messi precis bakom sig och Manolas börjar bli trött och har ingen riktig koll på kroppen. Övriga baklängesmål får tillskrivas att Barcelona är ett par klasser bättre och att det också ger utdelning.
 
Hur ska Roma mäkta med att göra 3-0 hemma på Olimpico på tisdag? Nej, det har jag dessvärre inget svar på, men jag lovar att jag aldrig i hela mitt liv kommer att vara gladare över att ha fel än om Roma skulle lyckas. Under alla omständigheter tycker jag att de ska vara stolta med att ha gått till kvartsfinal i CL för första gången på 10 år. Det finns mycket att jobba med framgent, men jag tror att både Roma och Juventus, samt kanske även Napoli, har möjligheter att även i framtiden sätta den italienska klubbfotbollen på kartan på näst intill på samma sätt som det sett ut historiskt.
 
"Något som inte var IKEA, något som inte hade lösningen i kanten"
Söndermarken - Lars Winnerbäck
 
 
 

Spanien 7 Italien 1