0 Läs mer >>
Det har gått över en vecka sedan Sverige höll emot den italienska forceringen och såg till att VM i Ryssland nästa år blev en realitet. Under dessa dagar har jag minst en gång varje dag funderat på hur den italienske förbundskaptenen Ventura egentligen tänkte när det var dags för de tre bytena. Framför allt det sista.
 
Jag anser mig ha skaplig koll på fotboll men hur mycket jag än vrider och vänder på mina tankar begriper jag inte hur Ventura kunde låta Insigne stanna kvar på bänken. Med 14 minuter kvar, plus tillägg, gjorde Ventura sitt sista byte när han plockad in Bernardeschi. En bra spelare, absolut, men som jag ser det är hans egenskaper inte vad Italien behöver när de jagar det mål som ska ta dem till förlängning. I min värld behöver de Insigne. Kreativ, teknisk, kvick, modig, framspelare och avslutare i samma person. Vi kommer aldrig att få veta om Insigne hade förändrat matchbilden, men för varje gång Venturas sista byte passerat genom mitt huvud har jag skickat honom en tacksamhetens tanke. Utan den coachmissen finns det stor risk för att Gli Azzurri  hade tagit planet till Ryssland och inte vi.
 
"I bilen på väg genom natten, och det är lång väg hem"
Lång väg hem - Lars Winnerbäck

Årets coachmiss?

2 Läs mer >>
Tänker vidare på Sveriges avancemang till VM och ju mer jag funderar desto säkrare blir jag på att Zlatan Ibrahimovic inte ska med nästa sommar. Janne Andersson har skapat ett lag som också agerar som ett lag. Ett lag som tar ansvar, som visar en vi-mentalitet utöver det vanliga och inte förlitar sig på att en person ska lösa uppgiften. Visst, en hel Zlatan i form är en spelare av absolut högsta internationella snitt men han har aldrig gjort sig känd som att vilja vara en som till 100 % anammar det som gäller i laget.
 
Nu kanske det inte behöver bli något dilemma för Janne Andersson eftersom Zlatan har sagt nej tack till landslaget, men ponera att han öppnar dörren för att spela ett sista VM. Vad gör Janne Andersson då? Många skulle säkert säga att han begår tjänstefel om han inte frågar Zlatan, men jag tror att han gör klokast i att låta bli. Allt för att vara så säker som möjligt på att det lagbygge han har skapat inte ska raseras för att Zlatan kliver in i gruppen och därmed rubbar maktbalansen.

Zlatans vara eller icke vara kommer med största sannolikhet att vara en följetong ända till den dag han eller Janne Andersson meddelar att det inte blir något VM för den, trots allt, störste svenske fotbollsspelaren genom tiderna.
 
"Hon kör sin röda MG genom vildhavre och vallmo, och det dammar som om fälten brann"
Danielas hus - Ulf Lundell
 
 

Det lär bli en föl...

0 Läs mer >>
Efter en bragd som den igår på San Siro skulle jag kunna börja i vilken ände som helst men allt landar ändå i en LAGinsats modell fullständigt sanslöst jättestor. 0 - 0 mot Italien på bortaplan, en nation som av hävd tar sig till mästerskap efter mästerskap, klarar man inte av om man inte är ett lag. Från den storspelande Robin Olsen i målet till Marcus Rohdén som siste inhoppare. Det jobbades kollektivt på ett sätt som vi inte alltid visade upp under den störstes tid i landslaget, då skulle han ordna allt. Kanske inte alltid det tunga defensiva jobbet, men ni förstår vad jag menar. Nu är man ett lag i dess vackraste bemärkelse och platsen bland de 32 nationer som gör upp om VM-pokalen nästa år känns på fler än ett sätt rättvis.
 
Janne Andersson och hans hårt arbetande stab har nu sju månader på sig att vara så förberedda som möjligt och eftersom Janne inte drömmer, han arbetar, vilar jag tryggt i att inget kommer att vara lämnat åt slumpen när det är dags. Den 1 december lottas det vilka tre länder som bildar grupp med Sverige. Här och nu önskar jag inget. jag funderar inte ens på det men lovar att återkomma senast den 2 december.
 
Till sist; hur mycket laginsats jag än pratar om klarar jag inte av att gå förbi den svenske lagkaptenen Andreas Granqvists 190 minuter mot Italien. Hans mittbacksspel var i stort sett fulländat. Det hjärtat, det modet, den koncentrationen, det rejält rejäla i alla man mot man-situationer, det ansvarsfulla gentemot övriga lagkamrater, den ryggrad som varje lag behöver när det blåser snålt och ett baklängesmål inte är längre bort än en markeringsmiss på en hörna. Där var Andreas Granqvist både i fredags och igår, och fan vet om inte de här två matcherna ger honom Guldbollen på Fotbollsgalan nu på måndag. Han är mer än värd att bli den förste försvarsspelaren sedan 2003 när Olof Mellberg fick det. Största hotet är förstås Emil Forsberg, men sett till de två rysarna vi nyss upplevt hoppas jag innerligt att Andreas Granqvist blir den som drar det längsta strået.
 
"Jag visste inte ens att dom känslorna fanns, men nu kräver jag att dom känns hela tiden, för vem som helst" 
Vem som helst blues - Lars Winnerbäck
 

0 - 0 funkade mins...

0 Läs mer >>
Fem timmar och 46 minuter kvar till avspark på San Siro.
Pallar den spanske domaren Antonio Mateo Lahos trycket från 75 000 människor som k r ä v e r avancemang?
För Sverige räcker det med oavgjort.
Egentligen ett galet utgångsläge.
Janne vill se mod.
Det vill jag också.
Att bara försvara sig kommer inte att hålla.
Mikael Lustig som väntat in i stället för Emil Krafth.
Jakob Johansson lika väntat på det inre mittfältet när Albin Ekdals kropp sviker.
Det kan bli en klassisk kväll men det kan också bli en besvikelsens kväll.
Sådan är fotbollen.
Och det är väl en av anledningarna till att vi älskar den så mycket som vi gör.
Ska vi säga 1-1?
 
"Nånting vi skulle komma ihåg, allt vi hörde, allt vi såg, fick vi med oss det, allt som tog oss hit och härifrån"
Lågsäsong - Lars Winnerbäck
 

Det drar ihop sig...

0 Läs mer >>
Det skrivna ordets tyngd har jag svårt att skoja bort.
När det du förmedlat finns på pränt går det inte att ta tillbaka.
Du kan förstås inte heller ta tillbaka det du har sagt, men det som är skrivet är tyngre.
Ett mail med irriterad underton tar mycket hårdare än en rak utskällning.
Sådär pågår det i mitt huvud just nu.
Tror att det kokar lite extra eftersom jag har ett visst mått av flow med en ny bokidé.
Jag vrider och vänder.
Jag raderar och börjar om.
Men när jag väl känner mig tillräckligt nöjd med en mening eller ett stycke är det en go känsla.
Det här bokprojektet tar mycket längre tid än det förra.
Då var det terapeutiskt till stor del.
Då skrev jag snabbt.
Kanske onödigt snabbt, men jag trodde att det var den enda vägen att gå.
Nu tror jag rakt diametralt åt andra hållet.
Det är okej att det tar tid och jag inbillar mig att resultatet blir mycket bättre.
Målet är 180 sidor underhållning där säcken knyts ihop snyggare än snyggt i sista kapitlet.
Jag har kommit en dryg tiondel längs vägen.
Långt kvar som synes, men med avsaknad av tidspress känns det blott och bart behagligt.
 
"Du dansar genom nätterna, jag hör ditt skratt ända hit"
Katt i fönstret - Ulf Lundell
 
 

Formuleringsfunder...

0 Läs mer >>
Innan serien började tippade jag hur den allsvenska tabellen skulle se ut.
Tre rätt var vad jag mäktade med; Malmö FF, AIK och Halmstad BK.
Inte mycket att skryta om, men det finns säsonger när jag bara har haft ett rätt.
 
Malmö FF helt överlägsna.
Igen.
Spänningen var borta ganska tidigt och vi tvingas inse att Magnus Pehrssons lag står i en klass för sig även om de inte lyckades ta sig ut i Europa efter en riktigt svag insats i dubbelmötet med makedonska FK Vardar. Dock, i en inhemsk rak serie över 30 omgångar lekte Jo Inge Berget & Co med övriga 15 lag. I stort sett i alla fall, och när man i en handfull matcher avgjorde på tilläggstid blev man ännu starkare samtidigt som det slog hårt mot opponenterna. Vad ska hindra dem från att ta guld även nästa år? Här och nu har jag verkligen ingen aning men lovar att återkomma i ämnet när det drar ihop sig.
 
Såhär skrev jag till vännen Henrik igår kväll och det får bli min sammanfattning, Malmö FF exkluderat.
Allsvenskan, definitivt en serie att tycka om. Men ibland vore det jävligt skönt att inte hålla på något lag. Krigsrubriker är alltid föremål för diskussion men med tanke på IFK Göteborgs framgångar är det inte konstigt att det blir livat. Dock, det håller inte bara att blicka bakåt. Nuet är en helt annan sak och faktum är att IFK Göteborg anno 2017 är ett mycket mediokert lag. Sämre än Hammarby. Och det säger mycket.
 
Till sist: jag lär aldrig få veta det men jag är osannolikt nyfiken på hur Taye Taiwo upplevde det att komma till AFC Eskilstuna. Jag menar, sju säsonger i Marseille med allt vad det innebär plus lite Milan, lite QPR, lite Dynamo Kiev. Det är en satans skillnad mot att komma till ett lag utan själ placerade i en svensk stad som med lite god vilja kan kallas trevlig. Stade Velodrome vs Tunavallen. Nej, det går inte. Sa jag att han dessutom har gjort 54 landskamper med Nigeria? Nej, det gjorde jag inte men så är det. Bland annat ingick han i Lars Lagerbäcks trupp i VM 2010. Nästa år spelar han någon annanstans, men det kan aldrig bli märkligare än att representera AFC Eskilstuna. Aldrig.
 
"Jag har aldrig drömt om diamanter, jag har aldrig drömt om guld"
Ett slags liv - Lars Winnerbäck

Allsvenskan 2017

0 Läs mer >>
* Säg tack när någon gör något för dig.
 
* Säg förlåt när du gjort någon ledsen.
 
* Håll upp dörren till den bakom dig.
 
* Träng dig inte före i en kö.
 
* Våga titta människor i ögonen.
 
* Gå inte förbi någon som verkar behöva hjälp.
 
* Låt människor prata till punkt.
 
* Prata inte i mobilen när du ska betala i en affär.
 
 Frågor på det?

Vi tar det igen; å...