Ibland fastnar orden alldeles för bra

Låttexter fastnar, brottstycken ur en roman fastnar, så även fantastiska one-liners oavsett genre och härkomst. Vissa rader fastnar så pass mycket att ett förfluget ord alltför ofta får mig att börja sjunga på en låt där just det ordet är med. Min kära fru blir titt som tätt, och dessutom mer än förståeligt, galen på mig när hon tror att jag pratar med henne medan jag i själva verket sjunger. Det är en form av tics och risken är överhängande att jag kommer att ägna mig åt det så länge jag lever.
 
Dagens färska exempel kommer från lunchpromenaden med Freja. Jag överhörde när två män diskuterade filmningar i fotboll och direkt gick min hjärna iväg till när jag var i Liverpool i december förra året. På en av pubarna blev jag tillfrågad av den trevlige bartendern om jag skulle gå på Anfield på kvällen. Mitt svar var ja och eftersom jag vill vara artig tillbaka frågade jag om han skulle dit. Svaret kom snabbt, tydligt och med emfas; "Hell no, i like Formula one and Snooker. Not 22 overpaid movie stars" Det är vad jag kallar briljans i den svåra svar-på-tal-konsten.
 
"Tack för din födelsedag i Cornwall och middagen, och promenaden till Lands End"
 Blues för Bodil Malmsten - Plura Jonsson

Kommentera här: