Fotbollens magi

Lämnar det faktum att vi om cirka 19 timmar vet om Sverige spelar kvartsfinal i denna upplaga av världens absolut läckraste idrottsevenemang, eller inte. I stället lägger jag allt fokus på hur galet det kan arta sig och vara i den viktigaste företeelsen av alla oviktigta.
 
2 - 0 till Japan en liten bit in i andra halvlek.
Ingen gigantiskt ledning mot ett så pass bra lag som Belgien.
Men ändå.
De kan ju faktiskt klara av det.
Eller?
1-2, snöpligt. Vertonghen med 21 kvar.
2-2, Fellaini efter en galet kvickfotad aktion av Hazard. 16 kvar.
Vi närmar oss förlängning trots allt.
Japan orutin lyser igenom och Belgien kan kontra.
Resten är historia och rutinen vann än en gång.
Chadli belgisk hjälte och för alltid inskriven i böckerna.

Fotboll går inte att tröttna på.
Belgien 3 Japan 2 är ett bevis på det.
Mentalt viktig vinst och mentalt tyngande förlust.
 
Allt som rör fotboll har ett väsen runt om sig som ingen annan idrott ens kommer i närheten av. Joho då, säger de som vill obstruera mitt resonemang. Nehej du, viskar jag. Betänk följande; du har en yta på cirka 7240 kvm, 22 spelare, ingen sarg att luta dig mot, triljoner av möjligheter och omöjligheter, taktiska drag av allehanda kvalité och så vidare hur länge som helst. Men, när du kokar ner alltihop landar det ändå i att den elva som för stunden har den vassaste mixen av laget före jaget, samt en eller två spelare i detta kollektiv som både vågar och kan sticka ut, oftast drar det längsta strået.
 
Ikväll; Japan i all ära, men sett över 90 + 5 och de individuella färdigheterna är Belgien det bättre laget. Att det just ikväll höll på att sluta med japansk vinst är något jag lovar att skriva om vid ett annat tillfälle.    

Kommentera här: