Teknikfientligheten ökade alldeles nyss

Jamen satans djävla teknik att stöka när jag hade sådant flow och var i storform och skulle berätta om nog, väl och faktiskt.
 
Spara i utkastfunktionen funkade inte alls och allt var borta.
Nog och väl och faktiskt.
Tveksamt tveksamt tveksamt upphöjt i tre.
Dessutom hade jag en liten litania på gång om egenklien och skillnaden mellan tack vare och på grund av. Sär skriv nin gar skulle också dyka upp och ta sin beskärda del av hur vårt språk åker berg-och-dalbana i full fart utan vare sig säkerhetsföreskrifter eller förbudsskyltar.
 
Slutknorren hade jag inte skrivit när tekniken svek mig, därför ramlar den in här och nu och alldeles färsk och oredigerad.
 
Av allt känslosamt och vackert jag har hört i år vinner uttrycket "sorgen är kärlekens pris".
Outsägligt vackert och sant.
Varje dag snurrar den formuleringen i huvudet.
Har egentligen ingen rimlig förklaring till varför den bosatt sig som den gjort.
Men ett vet jag, om jag någon gång för mig att skriva en låt ska de fyra orden med.
Det är ett löfte.