En viss mättnad anfaller mig

Jag har en svag aning om att det inte är krångligare än så att jag har jobbat heltid i drygt 37 år sånär som på ett år i lumpen och fyra månader frivillig ledighet; känslan av att jag är klar med att jobba. Vill inte bli arbetslös. Det är inte där skon ger mig skavsår. Snarare att jag känner mig färdigarbetad och att världen där ute är full av möjligheter, av platser som ska besökas, människor vars vänskap ska underhållas och vårdas. Dock, för allt detta krävs det flis, deg, stash, som jag just nu inte har. Alltså kämpar jag vidare. Något annat alternativ kan jag inte riktigt se hur noga jag än försöker.
 
"I told you you see, it will come, just watch me and I threw my hands and my feet in the air"
 Daybreak - Ebba Forsberg

Kommentera här: