På torsdag börjar VM, men ikväll tog jag en annan väg.

Oerhört intressant hur ens hjärna och ryggmärg agerar.
Har ikväll lusläst i stort sett hela Expressens VM-bibel.
Alltså borde allt jag känner och tänker handla om VM.
Nej nej, absolut inte.
Det handlar snarare om att sy ihop smarta resor.
 
Givetvis har jag inte koll på samtliga VM-spelares klubbhemvist.
Men när jag vartefter fått mer på fötterna börjar hjärnan köra.
Shit, kan jag sy ihop den här resan med de nyvunna kunskaperna?
Klart jag kan.
Vad coolt det vore att se Argentinas Ansaldi i Ajaxtröjan.
Eller varför inte Zvikovic i Benfica.
För att inte tala om att återvända till Borussia Park och se när Yann Sommer spikar igen.
Skulle kunna fortsätta till VM-premiären på torsdag, men stannar här.
 
VM ska bli skitkul.
Rakt av.
Men jag inser att jag egentligen jagar spelare, lag och arenor.
Det bor en rastlös själ i mig.
En själ som under uppväxten var långt bort från allt vad resor heter, men som nu agerar.
 
Finns det något mål med denna "jakt"?
Egentligen inte.
Dock, att kunna gå från i nuläget 46 besökta arenor till 75 vore grymt.
För att inte tala om att nå 150 lag VS de 106 jag har idag.
Det kan gå.
Jag vill att det ska gå, men jag vill inte betrakta det som viktigt.
Bara kul.
 
På torsdag börjar VM.
Återkommer.
 
"Jag ser den singlande snön dölja spåren där jag går"
Farväl Jupiter - Lars Winnerbäck