Laget före jaget
EM 2012 och 2016 hade Sverige en storstjärna som allt kretsade kring. Som bekant var de turneringarna inte särskilt framgångsrika. Erik Hamrén litade fullständigt på att Z skulle lösa allt och övriga spelare i truppen blev mer eller mindre andraplansfigurer. Splittringen i gruppen anades 2012 och var än mer uppenbar 2016, då när Z var lagkapten utan att vara det.
Efter EM 2016 blev vi av med Erik Hamrén och in klev Janne Andersson. Z hade tackat för sig och Janne Andersson gjorde som han brukade; byggde lag. Laget har alltid varit Janne Anderssons ledstjärna, och när Z inte längre var en blågul del blev det naturligare och enklare för de spelare som varit med tillräckligt länge för att vara med om lagsönderfallet att se på landslaget som något man gärna tillhörde och var en stolt del av.
Igår kom belöningen.
3-0 mot Mexiko, med emfas.
Janne Anderssons bygge höll, och mer därtill. Sveriges första 20 minuter var galet bra. Det vanns närkamper, det skapades chanser, det visades den dos av mod som krävs för att få vara med och skriva historia. Sverige behöll tron på avancemang även om chanserna inte omsattes i mål. Den tron har större chans att bli verklighet när den uppenbart tydliga devisen är laget före jaget. Alldeles oavsett hur det ser ut på planen med allt vad det innebär.
Nu väntar Schweiz och med gårdagens insats i färskt minne känns det helt naturligt att våga tro på en kvartsfinal. Sträcker mig dit så länge och njuter över att få uppleva den resa som Sverige har gjort från den dag Erik Hamrén och Z lämnade över till Janne Andersson och de spelare som skulle kunna vara alla ordböckers synonym av laget före jaget.