Väck med ytligheten
För två veckor sedan träffade jag en mycket vass rekryteringskonsult. Vass i så motto att hon hade ett frågebatteri som skilde sig markant från andra rekryteringskonsulters frågor. Eftersom jag själv älskar att fråga och att försöka hitta vinklar gick jag igång direkt och blev mer än inspirerad att svara.
Av alla bra frågor hon ställde fastnade jag väldigt mycket för denna: vad har du svårast för i det dagliga livet?
Ibland när jag svarar snabbt är jag för snabb, då måste jag be att få börja om. Den här gången behövde jag inte det, och eftersom jag har tänkt på både frågan och svaret ett antal gånger sedan vi sågs vet jag att jag svarade rätt; ytlighet.
Jag är 57 år.
Jag har inte tid med ytlighet.
Jag vill att människor och mötena med dem ska vara på riktigt.
Allt annat kan vara.
Det finns ingen mening med ytlighet.
Det leder mig ingenstans.
När jag var yngre hade jag gärna många ytligt bekanta i min telefonbok.
Nu är det exakt tvärtom.
De som finns i min telefon är sådana som jag verkligen vill ha där.
I stället för www tycker jag att vvv känns väsentligare.
Våga Vårda Vänskap.
Gör vi det blir det enklare att hålla ytligheten på behörigt avstånd.
"Sen tog dom allt dom kunde och lämnade dig kvar, vid en fläckig duk och ett sprucket glas"
Aldrig så ensam - Ulf Lundell