Numera skymmer skogen träden

En gång i tiden var utbudet av fotboll på TV begränsat till en Tipsextramatch varje lördag under säsong. Inte sällan från en lerig plan med en kick-and-run-mentalitet i spelet där just farten och den ursinniga kampen var det viktigaste. Men jag älskade det. Jag menar, det var vad som fanns. Om man inte räknar in finalen i Europacupen och eftersända landskamper med Sverige som det ena laget. Att komma dragandes med att mycket har hänt sedan jag var barn är en gigantisk underdrift.
 
Numera ser du inte skogen för alla träd.
Utbudet av TV-sända matcher är, om du är villig att betala en slant, fullständigt sanslöst stort.
Inför en snittvecka gör jag upp en bruttolista på sju-åtta matcher och skalar ner den till tre-fyra.
Tre-fyra matcher, ofta av hög kvalité, är precis lagom för att det inte ska bli slentriantittande.
Ni vet, då när det underhållande inte längre är underhållande utan snarare en transportsträcka.
Det jag njuter mest av är, hur konstigt det än kan låta, matcher där Hammarby, Roma och Tottenham INTE är med.
Då är jag bara en lycklig åskådare från en skön plats i soffan.
Den jobbiga nervositeten får någon annan ta hand om.
Jag försöker bara fördjupa mig i spelet, hitta detaljer och nya favoritspelare att följa framgent.
 
Ikväll är det Roma - Fiorentina.
Helt säkert blir det sevärt, men nervpåslaget finns där och då tappar jag en del av helheten.
Dock, jag skulle aldrig komma på tanken att välja bort Roma på grund av de nerver som ankommer mig.
Det är bara att jobba sig igenom det hela och helt frankt konstatera att det inte var bättre förr.
Bara väldigt annorlunda.
 
"Ditt handslag var fast, din blick vilsen och vek"
Lit de parade - Ulf Lundell

Kommentera här: