andiamo.blogg.se

Om jag skulle få med allt jag funderar på under en match skulle jag behöva sitta med datorn i knät och mer eller mindre liverapportera. Det funkar inte. Jag skulle förstås kunna ha ett block och en hederlig penna och göra små stödanteckningar. Tänkte inte på det. Jag skulle kunna prata in det på min diktafon. Nej, men allvarligt hur överseriös får man bli? Allt landar här och nu i att jag tar tre saker som har återkommit med jämna mellanrum.

 

#1  Det är givetvis ingen slump att merparten av de svenska expertkommentatorerna genom åren har ett ursprung som mittfältare; Glenn Strömberg, Jens Fjellström, Anders Andersson, Pelle Blohm, Markus Johannesson, Jon Persson och Magnus Pehrson för att ta några i högen. Visst, det har funnits undantag i form av bland andra Magnus Hedman, Martin Åslund och Pontus Kåmark men det är förstås helt logiskt att det är överrepresentation av mittfältare med tanke på det helhetsperspektiv som en mittfältsposition erbjuder. Jag tycker däremot att det är aningen förvånande att inte fler målvakter blir expertkommentatorer med tanke på deras unika position på planen och på att de generellt är väldigt skickliga på att läsa spelet. Men, det gäller också att vara bekväm i analysrollen och att kunna ta en naturlig plats när man får chansen.

 

#2  Bra standard på domarna i detta mästerskap. Av de matcher jag har sett minst en halvlek av kan jag inte komma på någon som jag tycker har tappat matchen. Extra intressant blir det eftersom den reprisering vi TV-tittare bjuds på har fler vinklar än tidigare och tack vare det går det ganska snabbt att i efterhand konstatera att domarna generellt håller väldigt hög klass. Att de beslut som såg märkliga ut när de togs visade sig vara helt rätt. Det ska bli intressant att se hur det utvecklar sig när det börja handla om vinna eller försvinna. Tänker främst på min känsla av att dialogen på planen har varit mycket bra mellan spelare och domare, men det är ingen kvalificerad gissning att det kan bli gnälligare och grinigare längre fram. 

 

#3  Mittbackar som inte bara är fysiska, markeringsstarka, giganter i luftrummet och allmänt stela är en njutning att ta del av. Det finns ett antal i detta EM, och de tre som imponerat mest hittills är Bonucci, Hummels och framför allt Boateng. Alla tre är helt kompletta även om Hummels har en liten bit kvar rent formmässigt. Jag njuter i fulla drag av de är så coola med bollen vid sina fötter och att de i de allra flesta fall söker ett passningsalternativ där tanken alltid är att hitta en rättvänd lagkamrat. Boateng hade i matchen mot Polen ett par helt sanslösa uppspel; stenhårda som nådde rätt adress den lilla marginalen till trots. Det kändes som att hans självförtroende bara ökade i takt med att passningarna gick fram. Och Bonuccis assist till Giaccherinis mål mot Belgien är ett mästerverk. Fortsätter min mittbacksspaning och är helt säker på att hitta fler att ta till mitt hjärta.

 

Vem som helst blues - Lars Winnerbäck