Det har börjat lovande

De fyra första matcherna har varit sevärda om än på helt olika sätt.
 
# Frankrike - Rumänien för att Payet var så bra rakt igenom och rättvist snodde hjälterollen.
# Albanien - Schweiz för bakgrunden och för den albanska glöden trots en man kort i drygt en halvlek.
# Wales - Slovakien för att Wales hela tiden trodde på att det var möjligt.
# England - Ryssland för att England visade att det finns något att bygga på även om man slarvade bort segern.
 
Stök i Marseille.
Ovärdigt och onödigt.
Men dessvärre väntat.
Vad att göra?
Ingen aning.
Vet bara att jag blir så trött.
 
Lasse Granqvist & Jens Fjellström briljerar.
Deras samspel är en fröjd att ta del av.
Läckert också att Lasse nästan blir radioreferent mot slutet av Wales - Slovakien.
 
Skrtel till sist.
Tror inte att det finns en råare mittback.
Alla tjuvnyp av olika hårdhetsgrad som repriskamerorna hittar är, i brist på annat ord, intressanta.
Skrtel ska vara glad att domarna måste ta sina beslut fortare än snabbt.
Om de hade fått konsultera kamerorna hade det röda kortet varit framme oftare än vad det är nu.
 
Eller vänta.
Allra sist vill jag hylla Payet igen.
Vilken match han gjorde.
Inte bara för det makalösa segermålet.
Utan även för ett kreativt passningsspel och ett lugn med bollen som smittade.
Honom tänker jag följa extra noga framgent.
 
"Jag kunde lämna allt och alla, jag bara bytte roll och scen"
Fulla för kärlekens skull - Plura Jonsson